Kollade på Casablanca igår. Ja det blev en klassikerhelg med både Borta med vinden och Casablanca. Ja vad jag tycker om Borta med vinden är ju ingen hemlighet, men vad tycker jag då om Casablanca som sägs vara världens bästa film? Tja, ja världens bästa film tycker då jag inte att det är. Den är intressant, snygg och ganska fängslande. Miljöerna och filmningen är mycket bra och innovativ. Humphrey Bogarts karaktär Rick är en cynisk krögare i staden Casablanca, som ligger i Franska Marocko och styrs av den med Tyskland allierade Vichyregimen i Frankrike. Ilsa (Ingrid Bergman), en kvinna som Rick var förälskad i och som lämnade honom i Paris dyker upp med ledaren för en motståndsrörelse och Rick blir försatt i en situation med konflikter, omringad av giriga affärsmän (Senor Ferrari, ägare av ett konkurrerande kafé, The Blue Parrot), småskurkar (Ugarte, som stal genomresebrevet) och beundransvärda kvinnor på sitt café. Manuset skrevs fortfarande medan filmen spelades in vilket medförde att skådespelarna inte visste om Rick och Ilsa skulle få varandra på slutet. Filmen belönades med tre Oscar, för Bästa film, Bästa regi och Bästa manus baserat på tidigare verk. Humphrey Bogart var nominerad för bästa manliga roll men fick den inte. Istället fick han en oscar 1951 för Africas drottning. Ja det var härligt att lyssna till det välkända citatet i sin rätta film: "We will always have Paris"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar